Hållbart i alla delar

Du är inredningsarkitekt med lång erfarenhet. Hur och när började ditt intresse för hållbarhetsfrågor?

– Jag har alltid varit en person som gillat att vara i naturen och därför har det också varit självklart att värna om den. Innan min inredningsarkitektutbildning utbildade jag mig till byggnadsingenjör med inriktning på hållbart byggande. Det var precis i början när man byggde de första ekobyarna i Sverige och därför ett spännande område. När jag sedan gick vidare och började arbeta som inredningsarkitekt har alltid tankar kring naturliga material, god kvalitet, lång livslängd och återbruk funnits med.

Vad anser du vara den största utmaningen för att som inredningsarkitekter kunna arbeta hållbart inom byggsektorn?

– Det saknas en gemensam definition om vad hållbarhet är kopplat till det som vi inredningsarkitekter arbetar med, interiörer. Det finns inte heller lagkrav eller ens branschgemensamma rekommendationer, något som sedan länge funnits inom bygg- och fastighetsbranschen, exempelvis Boverkets krav på klimatdeklarationer.

En annan stor utmaning är att vi som inredningsarkitekter ofta kommer in i ett sent skede i byggprocessen. Det gör att de delar som tillhör interiören inte tas med i beräkningen under den tidiga planeringen, då det fortfarande går att agera innovativt, proaktivt och smart speciellt gällande klimat- och miljöpåverkan. Det medför också att interiöra frågor kommer lägre ner på agendan i projekten. När de väl tas upp är ramarna ofta redan satta och vi får mindre möjlighet att involvera oss och påverka de ”större” frågorna kring hållbar, som ofta engagerar oss mycket, som kring förvaltning och effektivt, långsiktigt utnyttjande av lokaler.

Ditt företag Indicum arbetar med uppdrag för en rad olika beställare. Upplever du att dina privata och offentliga uppdragsgivare definierar begreppet långsiktig hållbarhet på olika sätt?

– Alla definierar begreppet på olika sätt, och det är ingen skillnad på privata eller offentliga enligt mig. Vi har arbetat med offentliga kunder som till exempel kräver en hållbarhetsredovisning där man redovisar hållbarhetsmål och anger klimatbesparing i CO2 ekvivalenter. Sen finns det andra offentliga kunder som enbart ser till rent estetiska värden och hellre river ut och köper nytt om det ”blir snyggare”. Det samma gäller företagskunder, vissa är väldigt innovativa och har hållbarhet som främsta måttstock, medan andra tänker mer kortsiktigt och prioriterar andra värden.

Inredningsarkitektur förknippas fortfarande av många som en kompetens där det högsta värdet är det rent estetiska, men vi som arbetar med det här vet att det är så mycket viktigare att en interiör är av hög kvalitet och har lång livslängd, för att inte bytas ut så fort företaget byter logga eller flyttar.

Med det nya direktivet från EU som handlar om Greenwashing, Green claims directive, hoppas jag att det blir lättare för alla att definiera och beskriva vad som är hållbart för varje enskilt företag. Det blir förhoppningsvis enklare att tolka vad en hållbarhetspolicy i praktiken betyder när det kommer till interiöra delar.

Indicum är initiativtagare till det sedan 2019 Vinnovafinansierade projektet Hållbar Interiör (HI). Vad handlar HI om?

– Forskningsprojektet Hållbar Interiör har tagit fram en branschgemensam definition på hållbarhet kopplat till interiörer och lokaler. I projektet har vi utvecklat en miljömärkning, HI-märkning, för lokaler och en app, Hint, som hjälper till att uppnå hållbarhet och miljömärka sina lokaler. Det här är den första miljömärkningen i Sverige som bedömer hela lokalen utifrån definierade miljökriterier. HI-märkningen är ny och riktar sig till den som vill inreda med cirkulär ekonomi i fokus, och i större utsträckning återbruka istället för att köpa nytt

Hållbar interiör har arbetats fram av över 30 aktörer inom bland annat arkitekt-, möbel- och lokalförvaltningsbranschen. Märkningen bygger på ett antal kriterier som verifierats av forskningsinstitutet RISE, och är i nivå med en ISO 14024 Miljömärkning typ 1. De flesta företag i branschen arbetar idag på sitt eget sätt för att uppnå hållbarhet, Hållbar interiör gör det möjligt att utgå ifrån gemensamma riktlinjer. Genom att HI-märkningen har en tredjepartsgranskning blir dessutom hållbarhetsarbete mer trovärdigt och vetenskapligt underbyggt.

I höst lanserar HI det digitala certifieringsverktyget Hint, av vem och hur kommer det användas och vad kommer det mäta?

– Hint är ett digitalt hjälpmedel, en app, som förenklar HI-märkningen och ger användaren snabbt en tydlig överblick över miljökriterierna och utgångsläget för den lokal som ska HI-märkas. Hint kommer främst användas av privata företag eller offentliga organisationer som vill HI-märka sina lokaler, men också av arkitekter och projektledare som arbetar professionellt med lokaler.

Byggbranschen har länge arbetat med olika former av miljöklassning av byggnader. Varför är det så viktigt att även kunna miljömärka och certifiera lokaler och inredning?

– För att kunna påstå att en byggnad är hållbar behöver även det som finns på insidan tas med i bedömningen. Det blir inte trovärdigt om en byggnad med hög miljöprestanda, till exempel med märkningen Miljöbyggnad Guld, har en inredning som medfört stor miljöbelastning. Det kan handla om att möblerna har tillverkats i Kina, i fabriker som drivs med mycket el från kolkraftverk med mera. Eftersom interiören också har en stor miljöpåverkan, behöver självklart även den delen kunna mätas, redovisas och miljömärkas.

I Sverige produceras möbler för cirka 23 miljarder kronor om året, en fjärdedel av dessa är kontorsmöbler. Kontorsmöbler används ofta bara i några år, för att sedan slängas då de blivit nötta och omoderna i sin design, eller på grund av att verksamheten och dess behov har förändrats. Kontorsmöbelproduktionen beräknas i Sverige bidra till klimatpåverkan med mer än 150 000 ton CO2-ekvivalenter per år. I en cirkulär ekonomi där möbler renoveras och repareras för att få ett nytt liv kan klimatpåverkan av möbler minska med 30%.

En avslutande spaning. Vad kännetecknar en hållbar kontorsinredning 2040?

– Framförallt en interiör med en hög arkitektonisk kvalitet, som inte är en dagslända utan snarare har en tidlös karaktär, där det finns ett socialt hållbart tänk både i produktion och förvaltning, till exempel att man engagerar lokala hantverkare för att bygga, underhålla och renovera.

Men med de dystra prognoser vi ser nu tror jag att framtiden kommer handla mer och mer om överlevnad, där anpassning, förändringsvilja och uppfinningsrikedom blivit ännu viktigare än idag. Kontorslokaler behöver vara flexibla och enkla att anpassa för nya organisatoriska och funktionella krav, både större och mindre grupper eller helt nya arbetsuppgifter. Det kommer handla om allt från generella planlösningar med utbytbara invändiga material, till möbler som kan användas på flera sätt och är enkla att reparera.

År 2040 hoppas jag också att kontorslokaler generellt utnyttjas effektivare, att fler hyresgäster börjat dela på ytor under olika tider på dygnet och att det blivit hög status för fastighetsägare som erbjuder välplanerade lokaler som enkelt och effektivt kan samutnyttjas av flera olika parter.

Intervju av Matilda Stannow