Tydliga kriterier – nyckeln till hållbar upphandling

Del 4 i artikelserien ”Inifrån Kriterierådet”

Hur kan en miljömärkning faktiskt påverka verkliga beslut i projekt? För Pia Lahdenperä, inredningsarkitekt på Svenska Kraftnät och nytillträdd ledamot i Kriterierådet för Hållbar Interiör (HI), är svaret tydligt: Genom konkreta kriterier som går att använda i praktiken – från upphandling till förvaltning.

”Vi behöver krav som är tydliga, möjliga att följa upp – och som faktiskt gör skillnad. Annars riskerar hållbarhetsarbetet att fastna i fina ord utan effekt.” – Pia Lahdenperä, inredningsarkitekt, Svenska Kraftnät

Ett vinnande koncept har varit att Svenska Kraftnät har en inredningsarkitekt internt. Pia Lahdenperä har i sin roll kunnat agera kvalificerad kravställare genom hela processen – från upphandling till genomförande och förvaltning. Det har gett kontinuitet i hållbarhetsarbetet och skapat förutsättningar för att ställa rätt krav i rätt tid. Genom att ha arkitektkompetens inhouse blir det också lättare att föra en kvalificerad dialog med externa konsulter och att säkerställa att hållbarhetsambitionerna faktiskt genomförs i praktiken.

Ett nytt verktyg för offentlig sektor

Svenska Kraftnät är en av de första offentliga aktörerna i Sverige som systematiskt börjat använda HI-märkningens kriterier i sitt arbete med lokaler. Under våren 2025 genomförde de en omfattande konsultupphandling där kompetens inom Hållbar Interiör för första gången var ett uttalat krav.

– Vi valde att arbeta med fasta timpriser för att lyfta kvalitén i upphandlingen, berättar Pia. Då blev det ännu viktigare att ställa höga krav på innehåll: kompetens inom hållbarhet, gestaltning och innovation.

Förutom etablerade system som LEED, BREEAM och Miljöbyggnad lyfte man också fram HI-märkningen, eftersom den fokuserar på hyresgästens ansvar för inredning, återbruk och förvaltning.

Ett ramverk som knyter ihop mål och verklighet

För offentliga beställare med högt satta miljömål är det ofta en utmaning att omsätta visioner i konkret praktik. Pia beskriver HI:s kriteriedokument som ett verktyg som gör den processen tydligare.

– Det hjälper oss att förstå vad vi ska kräva. I allt från lokalsök till projektering och leverans kan vi använda kriterierna som stöd. Det ger förutsägbarhet i våra processer och skapar en gemensam grund mellan beställare och konsulter.

Hon betonar också att det handlar om långsiktighet. Att märka en lokal är inte slutpunkten utan början på en strukturerad förvaltning.

”Det gäller att ha uppföljning även efter inflytt. Vad händer med lokalen och inventarierna över tid? HI ger oss riktning och ett sätt att följa upp och förbättra.”

In i Kriterierådet med beställarperspektiv

Som ledamot i Kriterierådet ser Pia sin roll som en brygga mellan styrning och praktik. Hon vill bidra till att vidareutveckla HI-kriterierna utifrån de behov som finns inom offentlig sektor, och visa att det är möjligt att arbeta strategiskt med hållbar inredning, även i komplexa organisationer.

– Många myndigheter har policydokument för hållbarhet. Men hur gör man det här i praktiken? Det är där HI kan göra skillnad. Det ger ett språk och en struktur att jobba med.

Hon ser också en större potential framåt:

”Offentlig sektor står för en betydande del av lokalbeståndet i Sverige. Om vi samverkar och delar erfarenheter kan vi tillsammans bli en stark drivkraft för förändring.”

Nästa artikel: Från fastighet till färdig miljö I nästa artikel återvänder vi till projektens fysiska rum. Då möter vi Tracy Makaraba, miljösamordnare på JLL, som berättar hur miljömål och inredningsval hänger ihop, och varför fastighetsägare bör tänka hållbar inredning redan från projekteringsstart.