Projektet Hållbar interiör initierades för att Indicum inredningsarkitekter under flera års tid upplevt att möjligheterna att följa upp vilken klimatpåverkan ett specifikt inredningsprojekt har är mycket begränsat. Detta trots att beställare idag ofta sätter upp höga miljökrav vid nybyggnation och renoveringar av byggnader. Sweden Green Building Council, SGBC, som förvaltar certifieringssystemen Miljöbyggnad, GreenBuilding, LEED och BREEAM i Sverige har de senaste tio åren certifierat 2280 byggnader. Sedan de första certifieringarna av byggnader infördes i Sverige har antalet certifierade byggnader ökat stadigt från år till år. Certifieringarna omfattar inte den lösa inredningen som används i byggnaderna trots att denna har stor klimatpåverkan och byts ut ett flertal gånger under byggnadens livstid. I statistik från TMF för 2019 visas att svensk möbelindustri fortsätter att växa, konsumtionen av möbler har från 2009 till 2019 ökat från 18,3 miljarder till 27 miljarder SEK i Sverige.

Den lösning vi identifierade bestod av två olika delar; en certifiering och ett verktyg som ska stöda processen till certifieringen. En hyresgäst ska kunna certifiera sina lokaler och genom det få en måttstock på interiörens totala miljöpåverkan. För att kunna uppnå en certifiering, blev en viktig del i Hållbar Interiör att ta fram ett verktyg som ska hjälpa till att uppnå rätt nivå redan i inredningsprojektet, för att certifiering sedan ska vara möjlig.

Mått och kriterier utvecklades genom en iterativ process som inkluderade flera aktiviteter: utvärdering av befintlig kunskap genom litteratur och befintliga certifieringar, workshops i olika grupper, utveckling och revidering av kriterielistor och logik, remissrundor till en särskild remissgrupp, och utvärdering i pilotprojekt. Med fokus på SDG 12 – Hållbar konsumtion och produktion, började forskargruppen med teorin om cirkulär ekonomi och konceptet cirkularitet. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka hur hållbarhet utvärderas i interiörer, med resultat från enkäter. Medlemmarna i konsortiet spelade en nyckelroll i att förankra och skapa praktiskt användbara kriterier, genom samarbete i olika arbetsgrupper för att definiera och utveckla förslag på kriterier. RISE forskare beaktade förslagen, utarbetade utkast till kriterier, presenterade dem i workshops, samlade åsikter skriftligt och genom individuella möten. Denna process upprepades fem gånger innan en utskrift skickades ut på remiss. Den uppdaterade versionen utvärderades i pilotprojekt, möten och enkäter med medlemmar från konsortiet.

[…]

Genom fem arbetspaket har vi tagit fram en genomförandeplan och en projektorganisation för att säkerställa en effektiv process. Vi har fokuserat på att först ta fram kriterier, mått och viktning för hållbarhet i lokalförändringar, följt av utveckling av verktyget och testning av kriterierna genom pilotprojekt. Därefter har vi analyserat affärspotentialen och affärsmodeller för både verktyget och certifieringen.

>> Tillbaka till första sidan