Del 3 i artikelserien ”Inifrån Kriterierådet”
Hur skapar vi inredningsmiljöer som inte bara är funktionella och estetiskt tilltalande – utan också hållbara över tid? Två som dagligen arbetar med just den frågan är Linn Sylvan och Therese Löwstedt, båda inredningsarkitekter och nytillträdda ledamöter i Kriterierådet för HI-märkningen. Här delar de sina tankar om arkitektens ansvar, potentialen i HI som verktyg – och vikten av att börja hållbarhetsarbetet i tidiga skeden.
”Vi som arkitekter har en stor möjlighet att driva hållbarhetsfrågor både i projekt och i branschen i stort, genom att kontinuerligt lära oss och bidra till utveckling inom området, dela kunskap och erfarenheter med varandra samt att stötta och guida kunder i att göra medvetna och hållbara val.”
– Linn Sylvan, inredningsarkitekt på Works Arkitekter
Hållbarhet börjar tidigt
Både Linn och Therese framhåller att arkitekter har en central roll i att vägleda kunder mot hållbara val – från placering av eluttag till återbruk av inredning.
”Att jobba hållbart med interiörer är komplext och något som kräver kunskap. Det är viktigt att vi som har kunskapen och jobbar med inredning varje dag är med och driver på branschen i rätt riktning,” säger Therese Löwstedt, inredningsarkitekt på Indicum.
Linn lyfter också att det är viktigt att inredningsarkitekten är med tidigt i processen. Kommer man in senare – när många viktiga beslut redan är fattade, kan det bli svårare att påverka i en hållbar riktning. Hon menar att det är avgörande att utgå från det som redan finns och tänka resurseffektivt, i stället för att börja om från noll.
Från erfarenhet till kriterier
I sitt arbete i Kriterierådet hoppas båda kunna bidra till att kriterierna för HI-märkningen blir både användbara och inspirerande. Therese ser rådet som ett viktigt forum för att hålla märkningen aktuell och meningsfull:
”Jag tror att det är viktigt att vi har en gemensam branschstandard kopplat till hållbarhet för att kunna föreslå konkreta lösningar som faktiskt gör skillnad. För att en sådan standard ska vara relevant behöver den hållas aktuell och uppdateras, och där gör kriterierådet en viktig insats.”
De hoppas att kriterierna ska fungera som stöd i vardagen, inte bara som en checklista för verifiering, utan också som en vägledning i allt från val av material till dialog med beställare.
Konkreta nycklar till förändring
Therese menar att ett tydligt kriteriesystem kan bidra till förändring i allt från upphandling till projektering. Hon lyfter särskilt vikten av att arbeta med lokalers flexibilitet över tid:
”Vi behöver komma bort från de korta livscykler som inredning idag har och tänka flera steg framåt redan under projekteringsskedet.”
Linn instämmer och hoppas att kriterierna även kan tydliggöra effekterna av de val arkitekter gör under arbetsprocessen. Hon uppmuntrar kollegor att använda HI-kriterierna som ett praktiskt verktyg – även när en verifiering inte är aktuell.
Framåtblick: datadriven inredning
Båda lyfter också behovet av mätbarhet som nästa steg i utvecklingen. Therese beskriver det så här:
”Jag tror att en övergång till att mäta inventarier i CO₂ skulle vara väldigt positivt, dels för att det ger en mer korrekt bild av inventariernas klimatpåverkan och dels för att kunna få ut data som visar att de val man gör faktiskt påverkar.”
Nästa artikel: Upphandling och påverkan
I nästa artikel i serien riktar vi blicken mot myndigheter och upphandlande organisationer. Vi möter Pia Lahdenperä, inredningsarkitekt på Svenska Kraftnät, som berättar hur HI-märkningen kan skapa tydlighet i kravställning – och varför välformulerade kriterier kan vara nyckeln till att undvika greenwashing.
Tillbaka
Nästa inlägg