Modern interiör: Återbruk och cirkularitet står i centrum för den nya miljömärkningen Hållbar Interiör.

Den 26 september lanserades Hållbar Interiör, den första svenska miljömärkningen som gäller interiörer och lokaler. Hållbar Interiörs märkning bygger på ett antal kriterier som rör allt från utformningen av en verksamhets lokaler och inventarier till företagets organisatoriska policyfrågor.

– Hållbar Interiör är en märkning som varit starkt efterfrågad i olika branscher. Avsaknaden av en standard och märkning har lett till att verksamheter själva kunnat bestämma vad som kan kallas hållbart, något som riskerar att leda till greenwashing. Med hjälp av HI kan alla som jobbar professionellt med lokaler och interiörer, exempelvis inredningsarkitekter, arkitekter, projektledare och större hyresgäster, nu få möjlighet att på ett gemensamt sätt kunna bedöma hållbarhet kopplat direkt till lokaler. Genom att uppfylla kraven för en HI-märkning kan företag och verksamheter visa på att man gjort allvar av sina ambitioner att minska sin klimatpåverkan, säger Kristin Östberg, arkitekt och projektledare på Indicum inredningsarkitekter, och initiativtagare till Hållbar Interiör.

Att tänka cirkulärt och arbeta praktiskt och rationellt kring återbruk av befintliga möbler och inventarier är Hållbar Interiörs fokus. Upprinnelsen kring miljömärkningen var ett Vinnova-projekt, som i samverkan mellan aktörer från olika branscher och forskningsinstitutet RISE, pågått sedan 2019. Efter fem år av forskning, pilotstudier och praktiskt arbete, lanseras nu Hållbar Interiör. Det är den första miljömärkningen som bedömer hela lokalen utifrån definierade kriterier. Sedan tidigare finns det en rad miljöcertifieringar för fastigheter, som är tydligt kopplade till byggnader och dess fastighetsägare. Men när det gäller lokaler och interiör har ingen tidigare tydligt definierat vilka delar som kan kopplas till att minska lokalens påverkan på miljön.

– För att kunna påstå att en byggnad är hållbar behöver även det som finns på insidan tas med i bedömningen. Det blir inte trovärdigt om en byggnad med hög miljöprestanda, till exempel med märkningen Miljöbyggnad Guld, har en inredning som medfört stor miljöbelastning. Det kan handla om att möbler har tillverkats på olämpligt sätt och med resurskrävande metoder, till exempel i fabriker som drivs med mycket el från kolkraftverk. Eftersom en byggnads interiörer också har en stor miljöpåverkan, behöver självklart även den delen kunna mätas, redovisas och miljömärkas, hävdar Kristin Östberg.

Hållbar Interiör har arbetats fram i samverkan mellan 30 aktörer inom bland annat arkitekt-, möbel- och lokalförvaltningsbranschen. Märkningen bygger på ett antal kriterier som verifierats av forskningsinstitutet RISE, och är i nivå med en ISO 14024 Miljömärkning typ 1. Kriterierna berör bland annat hur verksamheter kan säkerställa lokalernas energieffektivitet, hållbar förvaltning av lokaler och minska verksamhetens utsläpp, samt främja cirkularitet.

Ett tungt vägande kriterium för att få tilldelas märkningen är återbrukad inredning. Det är mer än välgrundad anledning, I Sverige produceras möbler för cirka 23 miljarder kronor om året, en fjärdedel av dessa är kontorsmöbler. Kontorsmöbler används ofta bara i några år, för att sedan slängas då de blivit nötta och omoderna i sin design, eller på grund av att verksamheten och dess behov har förändrats. Kontorsmöbelproduktionen beräknas i Sverige bidra till klimatpåverkan med mer än 150 000 ton CO2-ekvivalenter per år. I en cirkulär ekonomi där möbler renoveras och repareras för att få ett nytt liv kan klimatpåverkan av möbler minska med 30%.

Läs mer på Modern interiörs sida